I videoverket Delay (2014) av Santiago Mostyn ser jag hur konstnären rör sig likt en dans på Stockholms gator, med koncentration kring nattlivets metropol Stureplan. Hans långa gestalt stannar stundvis till för att interagera med unga män. Mostyn härmar männens rörelser, stryker deras kind och ställer sig obekvämt nära. Hans ömhetsförklaring skapar en reaktion av förvåning, små skratt men även motstånd. I en scen ingår Mostyn i en konfrontation med en av männen och hans kroppsrörelse utvecklas till ett okontrollerbart fall längs med gatan. Mot slutet av filmen ser vi hur Mostyn åker med tunnelbana ut från staden sedan vidare med cykel genom en park och slutligen springande över en nattsvart äng för att försvinna in i mörkret. I sista scenen syns sovande svanar liggandes på en klippa i natten. Musiken, skriven av SW (S. Jablonski and W. Rickman) ackompanjerar rörelsemönstren, både i sin ton och rytmik.
En dekolonial läsning av santiago mostyns verk delay
SUSANNE FESSÉ, Verk, October 1, 2017
